petraunne

Inte roligt, men sant. Min äldsta dotter (7 år) är återigen inne i någon slags fas..... Hurra..... Hon testar oss till bristningsgränsen varje dag, flera gånger om dagen. Från de allra simplaste saker, till stora saker. Jobbigt! Idag fick hon faktiskt sitta på rummet ett tag och jag talade om för henne att jag var tvungen att kyla ner mig och att jag skulle återkomma när jag var mindre arg. Så svårt det är! Vad man ska ta till när man tycker att man provat allt.
Mest handlar det om att hon ska provocera oss, mest mig men även hennes syskon. Så blir de lessna och jag förstår dem! Och eftersom jag inte tycker att hon har ett okej sätt, ställer jag mig på deras sida i konflikten och på så sätt flyttas konflikten över till att gälla mig och henne istället.

Igår handlade det om att "bära sig åt" vid maten: säga att det är äckligt innan hon ens kommit in i köket, prata illa om hur det ser ut, hur det luktar, vägra smaka osv. När man hållit på så i en månad eller nått, så blir alla såna småsaker jättejobbiga. Hur som helst, hon ville inte äta och jag lät henne gå. En kvart senare säger hon att hon är hungrig......!! Okej, då var det bara att vara benhård. Har jämkat lite för mycket på denna punkt innan, men nu bestämde jag mig att regeln måste vara att man äter när maten står på bordet, annars blir man utan. Jag kan tala om att hon var väldigt hungrig när hon väl kom i säng! Nu hade jag ju bestämt mig och då går jag sällan att rubba. Förhoppningsvis lärde hon sig något. Får väl se hur det går vid maten idag.