***Operationen gick bra***
Det hela började ju dock inte så bra. I tisdags kväll, när jag kom hem från jobbet, började både jag, Miranda och Paulina att må illa. Så, efter bara en timme spydde vi allihop. Jag kröp i säng och (FANTASTISKT) jag spydde inget mer, utan sov hela natten. Daniel, stackaren, fick hjälpa de andra två, som höll honom vaken halva natten.
Kl 07 steg jag upp och duschade inför operationen. Fick dricka fram till 09.30, så jag fyllde mig med sötat te och saft, eftersom jag var lite seg efter illamåendet. Kl 10 duschade jag min andra gång (egentligen skulle första duschen varit på kvällen innan) och sen strax före 11 skjutsade Daniel mig till sjukhuset i Motala.
Själva operationen skedde kl 13.50. Min sista tanke innan ögonen gick igen var: undrar om jag blir den första kvinnan någonsin som inte lyckas sövas.... hihi, svårt att hålla emot, vilket fascinerar mig storligen!
Halv 4 vaknade jag, hur snorig som helst och lite öm i svanskotetrakten. Så skönt det är att ligga och slumra, vakna, slumra, vakna....
Kl 17 ringde de efter en taxi, men den kom inte förrän kl 18.30, så då åkte jag hem. Jag var helt slut när jag kom hem! Inget ont i svansen, men helt slut i kroppen. Jag var ju verkligen fastande, eftersom jag kräkts upp föregående dags näringsintag. Tyvärr var jag så hungrig så jag kunde inte äta, vilket är ett problem jag har.
Somnade före kl 20.00 och vaknade kl 07.50 i morse när Miranda frågade: Mamma, är det idag jag ska åka bussen både till och från skolan?"
Då satte jag mig käpprakt upp, för skolan hade jag helt glömt bort. Senast 5 över 8 måste Miranda gå för att hinna och nu var hon nästan 8, men hon förstod alvaret och hann faktiskt både klä sig, äta frukost och borsta tänderna.
Går på värktabletter, vilket är tur. När jag vaknade i morse hade jag ingen effekt kvar av tabletterna och det gjorde ganska så ont. Nu, när jag ätit 2 kurer under dagen, känner jag inte mycket alls. Har hängt upp julgardiner och satt fram adventsljusstakar osv. Samtidigt, tycker jag, att det är lite läskigt att inte känna att man har ont. Tänk om jag gör mig själv illa, utan att jag märker det.
De har i alla fall plockat bort cystan och ett 2x3 cm stort hudområde (vilket jag misstänker är för att ta bort området med gångarna, som ju mynnade i huden)
Är supernyfiken på hur såret ser ut, men det får jag inte veta förrän på onsdag när jag ska dit på efterkontroll. Det ligger ett yttre tryckförband på just nu, som får plockas bort i morgon, för att undvika svullnad. När det är bortplockat får jag börja duscha igen. Men, det andra förbandet ska helst sitta tills onsdag, så jag får inte se något än på ett tag.
Ser fram emot att vara ledig i morgon också. Detta för att Paulina inte slutade kräkas förrän igår eftermiddag och de ju har 48 timmars regel på dagis. Ska bli skönt att hinna vila upp mig ännu lite till. Önskar bara att Daniel också var hemma, för det blir ju ändå en viss skillnad.
Som tur är har jag haft mamma här idag, så hon har skött markservicen med mat och så. Hon åker dock hem i morgon förmiddag.
I morgon ska jag på julbord tillsammans med de övriga tjejerna som ordnar vår stora LinköpingScrap. Ska bli jätteroligt och jag ser verkligen fram emot det! Vi brukar ha väldigt trevligt och skoj ihop, så det är verkligen en höjdpunkt!
Bara en sån sak som att äta julbord. Det har jag bara gjort en gång förut, förutom hemma så klart.
Nu ska jag fixa lite till! Ha det gött.
Skönt att det gick bra med operationen! HA det så kul på julbordet.
Vet inte riktigt om jag kommer på scrapträffen i februari tyvärr - kanske ska spara mig till scrapeventet. Vi ska nämligen upp till LInköping helgen innan och det blir en himlans massa farande. Men jag vet ju att jag har superkul när jag väl är där. Naja, hinner nog ändra mig - får se hur det är här hemma framöver först (se familjebloggen) Just nu har jag inte koll på något och ingen lust med något heller för den delen... Oj, vad deppigt det lät - har nog en liten downdag idag - det går lite upp o ner...
Kram!
Skönt att allt gick bra, hade ju varit otur om du mått illa och inte kunnat opereras! Förhoppningsvis försvinner smärtan rätt snabbt och du slipper tabletterna! Ses ikväll!
Kram, Sandra
Vad skönt att du äntligen har fått hjälp med knölen.
Nu får vi hoppas att allt blir bra!
Krya på dig kram från Åsa
Skönt att allt gick bra,
Krya på dig.
Kram rån Rosario
Så skönt att det gick bra! Tur att din magsjuka gick över så snabbt, hade ju varit surt att lämna återbud när du nu fick en så snabb tid!
Ses ikväll, kram
Så skönt att det har gått bra!
Och du - kolla här: http://www.dianagabaldon.com (titta under Site Announcements -> 2007). Bok sju ska heta "An Echo in the Bone", kommer att vara färdigskriven om ca ett år (och troligen publiceras på engelska nå'n gång under 2009?). Och det är *inte* den sista!!! ;-)